tisdag 30 september 2008

Jag ger upp.....

Nu har jag petat med bilder och text i minst en halvtimme, men får inte texten att lägga sig rätt!
Beklagar kära (eventuella) läsare, hoppas ni kan tyda texten ändå.
Blogger har sina klara brister, det är sk*tsvårt att redigera, bilderna hamnar lite som dom vill, åtminstone inte alltid som jag vill;)

Kram Eva

Adress Rosenhill

Härliga Äppeltider!
Här en korg full med Åkeröäpplen som jag var iväg och mustade för några dagar sedan!


























Minns ni 'Adress Rosenhill'? Ja vi som har ett antal år på nacken minns skönsjungande Alice Babs som sjöng den när vi var barn!Men adress ROSENHILL finns i verkligheten, nämligen ute på Ekerö i Mälaren, väster om Stockholm.

En gammal bondgård som drivs av ett kollektiv (tror jag åtminstone) med bl a musteri, loppmarknad, gårdsbutik för egenproducerade produkter, Café mm.
En totalupplevelse i NOSTALGI, åtminstone för oss som minns Hippies, kollektiv, palestinasjalar, jesussandaler, killar med hästsvans (långt, långt före finansministern som är enbart patetisk) mm.


Härligt ställe med härliga människor, som inte har bråttom. Dom t o m tar en stunds 'siesta' mitt på dagen, för att samla ihop sig och begrunda detta livet!!! Det ni, stressade medsystrar!
























Här sköljs äpplena av i ett gammalt badkar.
Sen fylls den fantastiska 'Musterimaskinen' med äpplen, som mals till äppelflisor kan man säga, packas i ramar med gummiduk runt, som sen travas på andra sidan maskinen och P-R-E-S-S-A-S ihop och ut rinner den godaste äppelmust man kan tänka sig! Kryllar av vitaminer!
Man tappar upp på dunkar och sen fryser jag på mindre plastflaskor och får en underbar vitaminkick varje morgon!

























Här finns som sagt också butik där man kan köpa kaffe och hembakat, egentillverkade produktet som solrosoljor, olika sorters honung, senap, olivtvålar mm.

Och loppis, nedan är lite av sortimentet....allt mellan himmel och jord!























Förra året möttes man av den här skylten vid infarten, den säger allt!














Jag rekommenderar verkligen ett besök, med eller utan äpplen. En söndagsutflykt kanske!
Har du tur är det Bakluckeloppis just den helgen!

Läs mer här!


Kram Eva

måndag 29 september 2008

Körer, det är väl gratis det?

Jag sjunger i kör!

Det har jag gjort hela mitt liv känns det som, åtminstone sedan skoltiden och framåt, med små uppehåll.
De senaste 26 åren har jag ägnat en kväll i veckan åt 'min kör' Tonfisskarna. Jag och min f d man startade kören en gång för länge sedan, och jag är fortfarande kvar.

Vi tycker det är trevligt med konserter, eller framträdanden eller vad man nu vill kalla det, när vi får sjunga för publik och visa vad vi kan! Efter hårt repeterande och textpluggande, känns det alltid härligt pirrigt att få 'stå på scen' vara sig det är en scen eller en grusplan eller något hörn i en lokal! Vi gillar det!

Men jag upphör aldrig att förundras över vad folk i allmänhet, och folk som vill ha en medverkande kör i synnerhet, har för uppfattning om 'körer'.


Nån man kan kalla på ett par dagar innan, för att få ett gäng galningar att ställa sig upp och sjunga något medryckande???
Nån som ställer upp gratis, eller i värsta fall för någon tusenlapp?


Vadå, kostar det???


Att det tar tid att samla ihop 40 människor till ett engagemang tar tid.
Att repetera in lämpligt program tar tid.

Att repetera kostar pengar?

PENGAR??

Jo, lokal kostar pengar!
Noter kostar pengar!
Dirigent kostar pengar......per timme!!!

Att ställa upp utan ersättning är lika med en kostnad för kören, dvs det blir medlemmarna själva som får betala det via medlemsavgifterna!

Visst finns det behjärtansvärda ändamål, sjukhus, äldreboenden etc. Men vi får ofta höra att 'då får ni ju rutin'!
Fast jag tycker nog att vi skaffat oss bra rutin efter 26 års verksamhet!
OCH....både sjukhus och äldreboenden HAR faktiskt lite kulturpengar!!! Men man lägger hellre hela årssumman på EN ENDA artist, istället för att fördela gracerna lite, och ge gamlingarna lite fler kulturtillfällen!

Körer (och folkdanslag för den delen) tycks vara något klämmigt man stoppar in, när det behövs lite utfyllnad. Ersättningsnivån har stått nästan helt stilla under de senaste 25 åren!
Tänk om löneutvecklingen varit likadan!!!

Nej gott folk, som funderar på att engagera en kör vid nästa jippo:

Gör er själva och körerna en stor tjänst! PLANERA i god tid!
Och lätta på plånboken.

Då får ni också valuta för pengarna och en kör som verkligen engagerar sig för DIN SKULL!

Kram Eva

måndag 8 september 2008

Dramatik i Norra Ängby








Idag var det dramatiskt här hemma. Plötsligt fick vi se en brandman på grannens tomt, och gick ut och frågade vad som stod på förstås. Det visade sig att man grävt av en gasledning på en granntomt, bara två hus bort från oss!
Gissa om vi blev rädda!
Det var ju en svår gasexplosion här i närheten för rätt många år sedan, då hela huset brann upp och grävmaskinisten omkom också. Familjen som bodde i huset var turligt nog inte hemma den gången!

Snabbt spärrades närmaste gatorna av, trafiken dirigerades om och polisen satte upp blåvita band. Sen kom gasjouren och stängde av och faran var över, men vi han bli ordentligt uppskrämda.

Gas är ju alla matlagares favorit, men fy katten så mycket faror som lurar i såna här gamla hus. De flesta har tagit bort gasen, och i ytterområdena ska stadsgasen bort helt här i Stockholm, när man inför naturgas, men nog är det otäckt ändå.
Gasledningarna ligger kvar i mitten av våra små gator, och där grävs det också stup i kvarten!

Här var det frågan om en ombyggnad i fastigheten, men grävmaskinisten har tydligen inte tagit reda på nödvändiga fakta. Jag har ju mina tankar om var arbetskraften tagits ifrån, men säger inget högt för säkerhets skull;))

Nu är det över iaf, men vilken tankeställare vi alla fick, vi som var hemma och såg!
Hurra för bergvärme måste jag säga;)

Kram Eva



söndag 7 september 2008

Lite Hälsingebilder sept 2008


Nu har jag varit hemma ett par dagar! Det tar ju lite tid att komma in i normalgängorna hemma också.....(läs:röja upp efter 'ensam hemma')
Och välja lite bilder till Bloggen så klart!
Det var jätteskönt att komma upp till mitt älskade Hälsingland igen, och träffa alla goa vänner däruppe!

På söndagen kunde jag inte låta bli att åka till Bäckan och titta på mitt gamla hus igen.
Tänk det är snart 20 år sedan jag lämnade det, och förra sommaren var jag också där och kikade, nostalgisk och fånig som jag är! Då såg det ut så här:
I år såg det ut så här! Någon som ser någon skillnad? Förutom ljuset möjligen!
Jag tog mej friheten att glutta lite i fönstren och invändigt såg det också likadant ut......som för 20 år sedan. Samma tapeter som jag satte upp 1981!!! Samma frys med trasigt handtag, samma spis, kyl och väggbeklädnad bakom diskbänken! Kändes minst sagt märkligt!
Har inte dom nya ägarna - som varit flera - pysslat om mitt lilla hus bättre än så?


Rönnbären var vackra, men inte så många!
Däremot var dom minst lika vackra, men tiofalt fler i Skriksvik när vi åkte dit några dagar senare! Stora tunga, blöta klasar!
Ja det regnade! Vädret var grått och trist hela tiden, utom den dagen jag for hem, förstås;)


Lingon fanns det på tomten också, riktiga läckerbitar!
Innan jag styrde kosan mot hemmet, hann vi också hälsa på andra vänner i Ljusdal, åka till Bror-Erics härliga ateljé i Bjuråker, köpa äkta hälsingeostkaka, hemgjorda kroppkakor (som tyvärr inte var så goda som förväntat, det saknades kryddpeppar, tyvärr), dricka massor med vin och prata, prata, prata om kvällarna!

På torsdagsmorgonen lämnade jag Ljusdal och for till Milsjön för att våldgästa ännu en mycket god vän, Birgitta. Hennes Uno var på galej med andra likasinnade, men Musse var hemma och han är minst lika trevlig. Dessutom är han så lik min egen Magda att det är nästan kusligt!
Stilig kille är det iaf!
Där blev jag bjuden på världens godaste kantarellsoppa till lunch!

Här bor herrskapet, i en helt otroligt härlig kåk, en ombyggd sommarstuga högt ovanför Milsjön, och med en vidunderlig utsikt!

Tänk att få titta ut över detta varje morgon, vilken känsla!Nej det är ingen dansbana, det är sommaruteplatsen......snacka om sjönära;)

Som avslutning ett vackert 'ogräs', kan inte hjälpas att jag gillar dom,speciellt hela dikesrenar i alla regnbågens färger. Åh, det är så vackert!
Det blev inte så mycket fotograferande den här gången.
Mycket var annorlunda mot förra besöket, livet har tagit andra vägar!

Men det är alltid gott att träffa gamla goa vänner.........då märks inte tidens tand lika hårt!
Man kan skratta åt gamla tokerier och fly verkligheten en stund, det behöver vi alla!

Stor kram till er alla däruppe.....Gun, Gösta, Magnus o barnen, Ewa o Sture, Birgitta o Uno.....Och 2 x Musse och alla andra härliga hundar o katter jag träffade!

Eva