Dags för nytt år igen, och alla dessa smällare och raketer! Eftersom jag är både djur- och miljövän stöder jag SMÄLLARUPPRORET. Gör det du också!
Önskar dej och de dina ett riktigt GOTT NYTT ÅR!
Kram Eva
tisdag 30 december 2008
Stöd Smällarupproret!
Dags för nytt år igen, och alla dessa smällare och raketer! Eftersom jag är både djur- och miljövän stöder jag SMÄLLARUPPRORET. Gör det du också!
Önskar dej och de dina ett riktigt GOTT NYTT ÅR!
Kram Eva
tisdag 23 december 2008
Dan före dan.....
Så har det blivit da'n före da'n då! Två minuter in på den dagen i skrivande stund.
Det mesta känns färdigt, dammråttorna är nattade (man ska ju vara snäll mot djuren när det är jul), fågelbordet påfyllt, skinkan griljerad och första skinkmackan avnjuten!
Ett par små ärenden kvar i morgon, som väl ta timmar, om det är lika hysteriskt mycket folk ute som det var i förmiddags! Men jag har ingen brådska. Kan ju vara kul att titta på folk också;)
Det här året har gått fort, ett år som burit med sig mycket sorg, oro och tråkigheter.
Men också många glädjeämnen, det känns extra viktigt att faktiskt komma ihåg dem också, så det blir lite balans i tillvaron. Jag har en tendens att deppa ihop lite i Juletider, vilket min kära dotter ofta påminner mej om.
Kanske det med åren blir så att barndomens jular framträder i ett än mer romantiskt skimmer.......som inte alls är sant? Eller är det jularna med en egen liten unge, och alla dom förväntningar som då fanns.
Jag glömmer aldrig den julen, måste varit 1977, när Sara fick mitt gamla dockskåp. Då hade jag i hemlighet pysslat varenda kväll med att tapetsera om, lägga nya golv, sätta upp gardiner, lampor och skaffa möbler som saknades.
På morgonen när hon vaknade hade jag tänt alla lampor i dockskåpet (Ett Lundby i två våningar från 50-talet) och så väckte jag henne.....;)
Den gången fick begreppet 'tindrande barnaögon' en verklig betydelse för mej!
Jag tror nästan hon minns det själv! Och det roliga är att hennes flickor nu har dockskåpet......iaf periodvis, när lusten att leka familjeliv pockar på;)
Ungar idag har ju så mycket leksaker, att man får ta det i omgångar!
För mej är detta ett väldigt fint julminne!
Och medan jag kommer ihåg det, ska jag krypa till kojs och försöka sova hela natten för en gångs skull!
Speciellt varma tankar går till Nunne med familj, det vet ni hoppas jag.
Kramar från Eva
Det mesta känns färdigt, dammråttorna är nattade (man ska ju vara snäll mot djuren när det är jul), fågelbordet påfyllt, skinkan griljerad och första skinkmackan avnjuten!
Ett par små ärenden kvar i morgon, som väl ta timmar, om det är lika hysteriskt mycket folk ute som det var i förmiddags! Men jag har ingen brådska. Kan ju vara kul att titta på folk också;)
Det här året har gått fort, ett år som burit med sig mycket sorg, oro och tråkigheter.
Men också många glädjeämnen, det känns extra viktigt att faktiskt komma ihåg dem också, så det blir lite balans i tillvaron. Jag har en tendens att deppa ihop lite i Juletider, vilket min kära dotter ofta påminner mej om.
Kanske det med åren blir så att barndomens jular framträder i ett än mer romantiskt skimmer.......som inte alls är sant? Eller är det jularna med en egen liten unge, och alla dom förväntningar som då fanns.
Jag glömmer aldrig den julen, måste varit 1977, när Sara fick mitt gamla dockskåp. Då hade jag i hemlighet pysslat varenda kväll med att tapetsera om, lägga nya golv, sätta upp gardiner, lampor och skaffa möbler som saknades.
På morgonen när hon vaknade hade jag tänt alla lampor i dockskåpet (Ett Lundby i två våningar från 50-talet) och så väckte jag henne.....;)
Den gången fick begreppet 'tindrande barnaögon' en verklig betydelse för mej!
Jag tror nästan hon minns det själv! Och det roliga är att hennes flickor nu har dockskåpet......iaf periodvis, när lusten att leka familjeliv pockar på;)
Ungar idag har ju så mycket leksaker, att man får ta det i omgångar!
För mej är detta ett väldigt fint julminne!
Och medan jag kommer ihåg det, ska jag krypa till kojs och försöka sova hela natten för en gångs skull!
Speciellt varma tankar går till Nunne med familj, det vet ni hoppas jag.
Kramar från Eva
söndag 21 december 2008
Trevlig 4-e advent till er alla!
Julen närmar sig med jättekliv, men i år tar jag det varligt, inte så mycket stök, bara det som känns mest Jul!
Nu hänger dom röda gardinerna i köket, dom tillsammans med den stora julstjärnan (blomman), adventsstakar och stjärna (stjärna!) gör att det känns lite juligt.
Ute känns det inte alls juligt. Inte en gnutta snö här! Bara regn och blask och grått!
Som tur är vänder ju ljuset idag - vintersolståndet - och den känslan är skön, även om det tar ett tag innan man verkligen märker det!
Själen har inte tagit in det ännu, men det kommer;)
Det här året har varit ett turbulent år med många jobbiga och sorgliga händelser. Jag önskar av hela mitt hjärta, både för mina nära och kära, mina bästa vänner och för mej själv, att 2009 ska bli ett år att minnas med glädje!
En positiv inställning kanske hjälper, försöka duger!
Ha en riktigt skön helg, och julstressa inte......om en vecka är julen förbi.....
Kram Eva
fredag 12 december 2008
Recept för ovanlighetens skull
Hej!
Idag har jag varit huslig, ja ett par dagar faktiskt, börjar väl få tillbaka energin efter allt viruskämpande sen nästan två månader tillbaka. Putsade köket igår, och idag har jag bl a gjort den här Saffranskakan, efter ett recept från Apotekets tidning. Tyvärr fanns inte receptet i nätversionen av tidningen, så det kommer nedanför bilden;)
Idag har jag varit huslig, ja ett par dagar faktiskt, börjar väl få tillbaka energin efter allt viruskämpande sen nästan två månader tillbaka. Putsade köket igår, och idag har jag bl a gjort den här Saffranskakan, efter ett recept från Apotekets tidning. Tyvärr fanns inte receptet i nätversionen av tidningen, så det kommer nedanför bilden;)
Recept
200 gr smör
2 ägg
3 dl socker
1 påse Apotekets saffran (17 kr!!!)
1,5 dl mjölk
4 dl vetemjöl
2 tsk bakpulver
Till garnering: florsocker
Sätt ugnen på 175°. Smält smöret och låt det svalna. Vispa ägg och socker pösigt. Stöt saffran med lite socker och tillsätt det till de vispade äggen tillsammans med smöret och mjölken. Blanda mjölet med bakpulver och rör ner i smeten. Grädda i smord form i nedera delen av ugnen i ca 45 min. Garnera med siktat florsocker.
Den luktar väldigt gott, men ska inte avsmakas förrän i morgon!
Då ska dotra, jag och flickorna göra lite julkakor och julgotter, så vi lär nog behöva en eller annan kafferast i kaoset. Men det ska bli kul!
Om vi lyckas med något av våra uttänkta projekt, kommer bilder och kanske recept också;)
Nu ska jag bara vara lat, efter en riktigt huslig dag!
Kram Eva
200 gr smör
2 ägg
3 dl socker
1 påse Apotekets saffran (17 kr!!!)
1,5 dl mjölk
4 dl vetemjöl
2 tsk bakpulver
Till garnering: florsocker
Sätt ugnen på 175°. Smält smöret och låt det svalna. Vispa ägg och socker pösigt. Stöt saffran med lite socker och tillsätt det till de vispade äggen tillsammans med smöret och mjölken. Blanda mjölet med bakpulver och rör ner i smeten. Grädda i smord form i nedera delen av ugnen i ca 45 min. Garnera med siktat florsocker.
Den luktar väldigt gott, men ska inte avsmakas förrän i morgon!
Då ska dotra, jag och flickorna göra lite julkakor och julgotter, så vi lär nog behöva en eller annan kafferast i kaoset. Men det ska bli kul!
Om vi lyckas med något av våra uttänkta projekt, kommer bilder och kanske recept också;)
Nu ska jag bara vara lat, efter en riktigt huslig dag!
Kram Eva
tisdag 9 december 2008
Dax igen!
Hej mina få men trogna läsare! Så har det gått en vecka igen, och det har bara inte blivit tid att skriva någonting. Förstår inte vart dagarna tar vägen, inte har jag gjort något speciellt heller. Inte julstädat, inte julbakat, inte julputsat fönster.....ingenting. Jo några julklappar är fixade! Och kören har jullov! Det är så roligt att sjunga, men den här hösten fick en intensiv avslutning, så det är skönt med lite rast, vila faktiskt! I söndags avverkade vi årets Adventskonsert och det gick bra som vanligt, trots att antalet korister var färre än någonsin. Vi är ändå tre körer representerade! Men vintervirusarna slår ner folk överallt, så det blev både man- och kvinnfall. Orkestern var nog lite rosslig den också, för visst blir det fel på repetitionerna, men på konserten brukar allt bli toppen! Tyvärr inte i år. Solisten var lysande, en hög sopran, så där vi sjöng ihop med henne, blev det ruskigt högt för sopraner och tenorer;)
Nu är vi lediga en månad, men det är en massa pappersexercis också som ska skötas, så 100% jullov blir det nog inte.
Vädret inspirerar inte till något fotograferande heller, grått, grått och åter grått.
Dessutom har mitt nya tangentbord fått tuppjuck, hakar sig, skriver dubbelt eller vill inte alls.
Sladdlöst! Tror jag plockar fram mitt gamla med snöre igen, även om tangenterna är blekta så fungerade det iaf perfekt!
Fick byta mitt i skrivandet, för helt plötsligt gick det bara inte att skriva. Nytt är det och inte den billigaste sorten, men jag får väl gå till butiken med det. Har laddat hem nya drivrutiner, kollat allt jag kan kolla, men inte en bokstav blev det.
Känns ganska skönt med det här gamla, även om det smattrar lite mer;))
Det är väl använt, vissa bokstäver syns inte alls, men jag hittar ju ändå!
Jul, jul strålande jul! Jag är väl ingen julälskare egentligen, ska bli skönt när det är över.
När man var ung var det krav på att åka än hit än dit. Mamma, svärföräldrar och så var det många syskon till min f d som också hade viljor. Men vi fick ihop det. Var nästan aldrig hemma hos oss.
Och våra barn nu då.....? Nej det är fortfarande vi gammelföräldrar som ska åka. Och varsin dotter har vi och var och en vill vara med sin och sina barnbarn. Ack ja, men det får väl lösa sig.
Vi åker väl så länge vi orkar, sen blir vi väl sittande ensamma när vi varken orkar åka eller ha en massa folk hemma, men förhoppningsvis är det många år dit.
Julafton ska man vara bland en massa ungar, då är det härligt, så jag är så tacksam att vi har våra barnbarn........
Och någon dag kan vi säkert samla alla här hos oss;)) Fast då är det ingen som vill ha julmat, så jag får väl planera något annat den dagen;)
Julhatare är jag inte, men det var roligare förr.......faktiskt!
Kram Eva
Nu är vi lediga en månad, men det är en massa pappersexercis också som ska skötas, så 100% jullov blir det nog inte.
Vädret inspirerar inte till något fotograferande heller, grått, grått och åter grått.
Dessutom har mitt nya tangentbord fått tuppjuck, hakar sig, skriver dubbelt eller vill inte alls.
Sladdlöst! Tror jag plockar fram mitt gamla med snöre igen, även om tangenterna är blekta så fungerade det iaf perfekt!
Fick byta mitt i skrivandet, för helt plötsligt gick det bara inte att skriva. Nytt är det och inte den billigaste sorten, men jag får väl gå till butiken med det. Har laddat hem nya drivrutiner, kollat allt jag kan kolla, men inte en bokstav blev det.
Känns ganska skönt med det här gamla, även om det smattrar lite mer;))
Det är väl använt, vissa bokstäver syns inte alls, men jag hittar ju ändå!
Jul, jul strålande jul! Jag är väl ingen julälskare egentligen, ska bli skönt när det är över.
När man var ung var det krav på att åka än hit än dit. Mamma, svärföräldrar och så var det många syskon till min f d som också hade viljor. Men vi fick ihop det. Var nästan aldrig hemma hos oss.
Och våra barn nu då.....? Nej det är fortfarande vi gammelföräldrar som ska åka. Och varsin dotter har vi och var och en vill vara med sin och sina barnbarn. Ack ja, men det får väl lösa sig.
Vi åker väl så länge vi orkar, sen blir vi väl sittande ensamma när vi varken orkar åka eller ha en massa folk hemma, men förhoppningsvis är det många år dit.
Julafton ska man vara bland en massa ungar, då är det härligt, så jag är så tacksam att vi har våra barnbarn........
Och någon dag kan vi säkert samla alla här hos oss;)) Fast då är det ingen som vill ha julmat, så jag får väl planera något annat den dagen;)
Julhatare är jag inte, men det var roligare förr.......faktiskt!
Kram Eva
måndag 1 december 2008
Stjärna för en dag.......
......nej, inte en dag, bara några minuter. Men vilka minuter!
Och vilken dag!
Efter en sömnlös natt, där en fras i Wind of Change konstant upprepade sig i mitt huvud, kravlade jag mej upp kl 05.00. Efter att ha dragits med ett envist virus i fyra veckor, trodde jag in i det sista att jag inte skulle kunna klara av detta, men det gick!
Kl 08.57 äntrade vi scenen på Norra Latins konferensanläggning och välkomnade de tillströmmande konferensceltagarna med tre sköna sånger. Dom blev väldigt förvånade (vilket var meningen) och vi fick verkligen varma applåder!
Sen fick vi åka hem och vila ett antal timmar. Själv försökte jag sova igen lite av det jag förlorat under natten. Sen var det dags för dusch och sätta på lilla facet igen. Snygga kläder för kvällens deltagande och så iväg med T-banan igen, denna gång till Berns!
Åh denna vackra anläggning! Fantastiska takkronor t ex, något som även Hasse å Tage uppmärksammade i en av sina visor därifrån!
Efter soundcheck tillsammans med Idolvinnaren Markus Fagervall och hans band, blev vi bjudna på mat. Gott och flott på alla sätt och vis.
Sen vidtog den långa v-ä-n-t-a-n!!!!
Vi hade en egen liten salong som loge och där blev vi tvungna att stanna medan kvällens gäster vimlade och drinkade sig redo för stora salongen. Just då var det många som längtade efter en toalett, men vi fick vackert stanna på rummet.
När det var fritt fram tog vi en kort runda upp till NK för att titta på deras berömda julskyltning, som var en enorm besvikelse i år. Plastigt och inte för fem öre julkänsla! Enligt min åsikt iallafall;)
Sen blev det mer vänta, en timmes hårdkörning med finslipning av detaljer, hur vi går in, hur vi går ut, svåra passager i någon låt. Vi var taggade till tusen!
Lite försening i programmet, och det kändes som luften skulle gå ur hela gänget......men så kom klarsignalen och vi gick upp på scenen, till härligt jubel och applåder!
Vi sjöng våra tre låtar, den sista, Wind of Change tillsammans med Markus!
Och så var det slut!!! Häpp!!! På några minuter var allt över och vi hade gjort det vi repeterat för i månader!! Kändes faktiskt lite snopet, men vi var ett gäng mycket trötta och mycket nöjda körsångare som drog hemåt i natten, till vardagen, långt ifrån idoler och glittrande takkronor på Berns!
Kram Eva
Och vilken dag!
Efter en sömnlös natt, där en fras i Wind of Change konstant upprepade sig i mitt huvud, kravlade jag mej upp kl 05.00. Efter att ha dragits med ett envist virus i fyra veckor, trodde jag in i det sista att jag inte skulle kunna klara av detta, men det gick!
Kl 08.57 äntrade vi scenen på Norra Latins konferensanläggning och välkomnade de tillströmmande konferensceltagarna med tre sköna sånger. Dom blev väldigt förvånade (vilket var meningen) och vi fick verkligen varma applåder!
Sen fick vi åka hem och vila ett antal timmar. Själv försökte jag sova igen lite av det jag förlorat under natten. Sen var det dags för dusch och sätta på lilla facet igen. Snygga kläder för kvällens deltagande och så iväg med T-banan igen, denna gång till Berns!
Åh denna vackra anläggning! Fantastiska takkronor t ex, något som även Hasse å Tage uppmärksammade i en av sina visor därifrån!
Efter soundcheck tillsammans med Idolvinnaren Markus Fagervall och hans band, blev vi bjudna på mat. Gott och flott på alla sätt och vis.
Sen vidtog den långa v-ä-n-t-a-n!!!!
Vi hade en egen liten salong som loge och där blev vi tvungna att stanna medan kvällens gäster vimlade och drinkade sig redo för stora salongen. Just då var det många som längtade efter en toalett, men vi fick vackert stanna på rummet.
När det var fritt fram tog vi en kort runda upp till NK för att titta på deras berömda julskyltning, som var en enorm besvikelse i år. Plastigt och inte för fem öre julkänsla! Enligt min åsikt iallafall;)
Sen blev det mer vänta, en timmes hårdkörning med finslipning av detaljer, hur vi går in, hur vi går ut, svåra passager i någon låt. Vi var taggade till tusen!
Lite försening i programmet, och det kändes som luften skulle gå ur hela gänget......men så kom klarsignalen och vi gick upp på scenen, till härligt jubel och applåder!
Vi sjöng våra tre låtar, den sista, Wind of Change tillsammans med Markus!
Och så var det slut!!! Häpp!!! På några minuter var allt över och vi hade gjort det vi repeterat för i månader!! Kändes faktiskt lite snopet, men vi var ett gäng mycket trötta och mycket nöjda körsångare som drog hemåt i natten, till vardagen, långt ifrån idoler och glittrande takkronor på Berns!
Kram Eva
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)